Ja då har man fixat sommarjobb tydligen. Låg och sov så skönt när telefonen började skrika och jag kände inte igen nr, så jag lät det vara, men blev sedan lite misstänkssam och sökte på internet vem det kan vara. Visade sig att han hete Christian och jobbade på Idre Fjällrestauranger. Så jag skriver ett sms där jag säger att han kan ringa igen och det gjorde han. Sa att han satt med MITT cv framför sig och tyckte att det såg väldigt bra ut (Där ska det tilläggas att det var ett av dom första cv:n jag gav ut, det är inte alls snyggt gjort kan jag säga, inte i mina ögon. ), och att han ville ha mina referenser till sin mail. och sedan skulle vi se vad det gick åt för håll. Så när kl var ungefär vid tolvtiden skickar jag ett kort mail där jag gav upp mina tre referenspersoner som jag frågat om jag kunde använda som. Kl ett ringde han igen och sa: Jag har ringt dina referenspersoner, och det lät ju jättebra. GRATTIS jobbet är ditt!!!

Jag vet inte hur många känslor som for igenom kroppen just då. Glädje, nervositet och förväntingar och vad fasiken allt som kan tänkas. Han hörde på mig att jag tappade andan lite och sa: Allt kommer gå bra, nervös ska man vara.

Så ekonomiansvarige kommer ringa mig i morgon så ska vi prata om kontrakt och sådana grejer.

Efter det gick jag runt i ett litet lyckorus, men som ganska snart började förvandla sig till ångest. Det är bara 4 månader jag blir borta, och jag kommer ju åka hem emellanåt, men det känns tungt. Jag har aldrig varit borta från mamma (Ja, det är mamma, djuren och allt annat som jag känner att jag inte vill flytta ifrån), det var tom lite svårt att åka till åkerblads, fast det bara är två timmar hemmifrån.

Jag kände att jag mådde inte så bra, huvudet snurrade och jag hade en klump i bröstet som växte ner sig till magen, efter några timmar började jag blöda näsblod, och sedan var det kört. Jag blödde näsblod i säkert över en halvtimme, det var inte mycket, men det droppade hela tiden. Och jag kunde inte andas normalt, men en av kockarna var jättesnäll och sa åt mig hur jag skulle andas, sedan gick jag ut och satte mig och satt där ett tag tills jag kände mig normal igen.

Men det är drygt med att få sådan ångest. Men allt är nytt och jag håller på att klippa navelsträngen med allt som jag har hållit mig så hårt fast vid. Det är ju inte så att jag försvinner helt från allt. Men ändå känns det liiite svårt, men det är så livet är, bara att vänja sig

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Länge sedan man uppdaterade här igen. Men det är knappt att jag har datorn i gång längre, och när jag väl har det så tittar jag på film eller söker jobb. Är ju som sagt var arbetslös, men håller på att söker. Sökte ett jobb förra veckan uppe på stan,...

Sitter och väntar på att degen i ugnen ska bli klar, så jag kan få baka ut nästa deg och kasta in den. Länge sedan jag bakade, hoppas det går bra! Ser inte ut som att den sista degen kommer ta sig.   Nyår var faktiskt helt okej, massa trevligt fo...

Oj oj, det var ett tag sedan igen som man var här inne. Men har inte kännt för att blogga överhuvudtaget. Vet ju inte ens vad man ska skriva? Kan i alla fall säga att jag trivs i min lägenhet :) Nära och bra till jobbet. Har ju även skaffat mig en ...

Fruktansvärt länge sedan jag bloggade. Hade faktiskt glömt bort den helt. Vet inte varför jag skriver nu heller.. bara en massa ångest och svamel. Men i morgon ska jag flytta till en egen lägenhet. Flytta hemifrån, det börjar kännas nu. Men det tro...

Var som sagt ute med hipp hopp idag i skogen :) hade sällskap av hannele och Birgitta. Hästen skötte sig fint, inge busigheter hade Han fast Han var så glad :) såg tre rådjur som var jätteintressanta, och söta. Känns att man fick rensa skallen ett ta...