Jag vet att jag är dålig på att uppdatera nu. Men vet inte riktigt vad jag ska skriva om.

Försöker ta en dag i taget, men måste lära mig att se framåt också, eftersom man nu är inslängd i det så kallade "vuxenlivet" och måste göra någonting. Måste ha ett jobb så man får pengar för att kunna leva. Har sökt lite, men känner att orken inte riktigt är där. Har tappat lusten, på nästan allt. Och jag tror jag vet vad den källan är. Har man helt enkelt förlorat en del av sig själv, så fungerar man inte riktigt. Är det någon som har försvunnit ifrån dig, så är det inte lätt att fungera som man ska.

Men jag antar att det är bara att försöka. Hitta en punkt borta vid horisonten och sedan börja gå dit. Över alla jävla berg, över alla hinder. Försöka att inte bryta ihop så fort något slår en i ansiktet, utan slå tillbaka och leva vidare. Gå med bestämda steg och inte se tillbaka. Att helt enkelt hitta sig själv längs vägen, så det är bara att gå vidare. Hitta sig ett liv...