sitter nu och tittar på teven. hade körlektion i dag och det gick hur bra som helst, riktigt nöjd.

vet inte vad det är med mig nu. Livet runomkring mig bara snurrar runt och jag står där i mitten. verkar som att alla andra får sina perfekta liv. Och jag ? Jag står och trampar, någon har kedjat fast mina ben och jag kommer ingenstans. Jag kan se min dröm, men jag når den inte, det är någon som står och skriker i mitt öra att jag inte kommer att klara det. Jag är ett vrak, dom senaste dagarna har jag inte alls varit mig själv. jag har funderat på självmord mer än förut. jag har funderat på att låta allt gå, att skita i allt. För livet blir ändå inte som jag vill. jag trodde att jag hade hittat någon, men det visade sig att denna inte alls var som jag trodde. jag behöver inte vara nummer ett, men jag ska absolut inte vara sist.

jag hatar mitt liv